För någon vecka sedan ringde det på min ytterdörr. Då det hör till ovanligheterna att någon besöker mig var det med viss nyfikenhet jag glättade på dörren. Utanför står två tjejer som vill prata om hur livet uppstod. Jag frågade aldrig, men insåg i princip samtidigt som jag öppnade dörren att de kom från Jehovas vittnen, eller något i den stilen. De började med att fråga om jag var troende, på vilket jag svarde att jag är mer eler mindre ateist. För att fatta mig kort fortsatte de samtalet med att argumentera för att hjärnan är så pass mer komplex än en dator (som är konstruerad av tänkande varelser), så borde även hjärnan vara ett resultat av ett högre medvetande. Jag svarade att bara för att hjärnan är avancerad behöver det inte finnas någon medveten tanke för att en hjärna ska skapas.

De gick snart därefter, och så här i efterhand ångrar jag att jag inte höll dem kvar längre. Jag tycker verkligen om existensiella diskussioner och hade gärna velat ställa dem några grundläggande frågor. Det är inte varje dag man får chansen att diskutera tro i världens minst religiösa land.

Frågor som jag gärna hade velat ställa, och som jag tycker alla anhängare av världsreligionerna bör ställa sig är:

Vad gör just din/er religion till den rätta religionen?

Hur kan du/ni vara säker på att Bibeln/Koranen är Guds budskap och inte något som människor har kommit på själva?

Hur kan man dedikera hela sitt liv till en religion som det inte på något sätt går att hitta vetenskapliga bevis för?

Varför måste det finnas en Gud för att världen och samhället ska fungera?

Det skulle gå att göra listan med frågor oändlig, men de frågor jag nämnt ovan är några som jag anser är väldigt grundläggande. Jag har svårt att förstå hur normalt funtade människor kan leva och agera utifrån en religion utan att ställa sig dessa frågor. Missförstå mig inte nu, det finns otroligt många positiva sidor med religion: det kan vara en tröst i svåra tider, det kan ge trygghet och närhet till andra människor. Samtidigt finns det otaliga exempel på hur religion missbrukats. Det har gneom historien använts för att rättfärdiga våld och krig, manipulera människor (sekter), försvara rasism  m.m

Jag förstår att behovet av religioner är stort. Dels därför att de ger enkla svar på svåra existensiella frågor, de fyller i hål där vetenskapen inte kan ge några förklaringar. Men det är också stort därför att det är ett maktmedel och ett sätt att kontrollera människor, det ligger alltså i makthavares intresse att med religionens hjälp kunna styra människor.  Vad jag önskar är att fler reflekterade över vilken grund det egentligen finns för religionernas dogmer och om religionernas existerande istället skulle kunna förklaras med mänsklighetens rädsla för det vi inte vet eller kan förklara.

Kom ihåg att det inte finns några absoluta sanningar (förutom att det flygande spagettimonstrets finns)!

Som jag skrev senast är jag bestört över hur omedvetna människor i allmänhet är. Om fler funderade över sina handlingar och dess konsekvenser skulle mängder av missförstånd, konflikter, krig, miljöförstöringar (krystat ord haha) kunna undvikas. Snälla människor: tänk på hur dina val påverkar andra mäniskor; både på lokal nivå, som hur du bemöter dina medmänniskor till global nivå, hur din konsumtion och leverne indirekt skapar resursbrist och bidrar till miljöförstöring.

Västvärlden är ett skämt. Vårt samhälle är så långt ifrån hållbart att vi skapar oss mycket svåröverkomna problem. Av den allmänna samhällsdebatten får man lätt intrycket att vi blir allt bättre på att hantera miljöproblem, att vi börjar inse allvaret i klimatförändringen och resursutnyttjandet. Det är lätt att köpa argumentationen. Faktum är dock att samtidigt som vi faktiskt blir allt bättre på miljöområdet, så ökar energiförbrukningen (tätt sammankopplat med koldioxidutsläpp) och konsumtionen i en så snabb takt att det äter upp alla miljöförbättrande åtgärder.

Så snälla människor, Ifrågasätt! Ifrågasätt hur samhället är uppbyggt! Ifrågasätt er egen livsstil! Tänk mer, reflektera och inse att allt är sammankopplat.

Att ständigt fundera över sina val är dock inte endast av godo. Jag är en velig men principfast person. Genom att hela tiden ifrågasätta (kanske inte öppet, men inombords) innebär det att jag ofta förblir passiv. Att inte välja är förstås också att välja, men oftast det lättaste valet. Jag önskar ibland att jag varit en mer spontan och risktagande person. Men jag har med tiden allt mer kommit att inse att detta är vem jag är. Samtidigt som det hade varit kul att ha varit mer impulsiv och testat på mer här i livet, är jag tillfreds med mitt liv. Det är lätt att luras av att gräset är grönare på andra sidan. Jag finner en inre frid av tänka på hur bra jag faktiskt har det. Jag känner tillfredställelse i vardagshändelser, som att få vira in sig i en ren handduk efter en dusch, att regnet faller över mitt ansikte eller hur svetten rinner och hjärtat pumpar när jag åker skidor. 

Jag kom just på att jag lovat att skriva om religion också, det får bli nästa gång. 

Det här är mitt första blogginlägg någonsin. Jag har inga stora ambitioner, utan skriver om det som faller in. Jag tänkte inleda med att skriva lite om att tänka efter. Risken med hela det här bloggprojektet är att jag tänker för mycket på vad jag vill skriva. Vad är syftet med bloggen? Varför skriver jag? Hur ska jag skriva? Vilka är de tänkta läsarna? Hur skriver jag för att väcka intresse? Måste jag vara rolig? Har du tröttnat? Borde jag ha smarta samtidskopplingar till det jag skriver?

Frågorna är många. Risken är att det inte blir något av det här eftersom jag funderar så mycket. Så här är det med väldigt mycket saker som jag gör eller funderar på att göra. Jag ifrågasätter allt. Varför välja ett päron när jag kan ta ett äpple? Varför äta frukt alls? Varför ska man jobba? Varför måste man tjäna pengar? Varför måste man producera något? Varför behöver man ekonomisk tillväxt? Sådana frågor ställer jag mig dagligen. Det kan handla om allt från vardagsfrågor till fundamentala filosofiska frågor om livet och människor.

Att kunna tänka efter, att tänka i nya banor och ifrågasätta mönster och samhällsnormer är väldigt viktigt. Jag är förbluffad över hur lite människor tänker igenom sina val och sitt sätt att leva. Att kritiskt reflektera är ett måste för att inte bli lurad, upptäcka orättvisor, bryta negativa mönster, förstå andra människors synvinklar, kunna förändra sig själv m.m.

Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om vikten av kritiskt tänkande. Kanske kunde det bli temat för min blogg? Jag inser dock att det här får räcka för idag. Skriver jag för mycket kommer ingen att orka läsa det här. I nästa inlägg ska jag ta upp baksidorna av  att tänka för mycket ;), och kanske även lite om religion. God natt!